en liten stunds tomhet
Jag tycker du är sååå jäkla modig Emma! Att lämna vänner och familj, för att åka till andra sidan jordklotet, för att få fler vänner och utöka familjen (på annat sätt än fortplantning ;))!
Det ÄR förbannat läskigt att åka iväg sådär, själv. Å du kommer längta hem massor,och du kommer att ha dina "jag vill hem NU-dagar". Men du kommer också att träffa så många nya människor, och få vara med om sånt du aldrig kommer vara med om här hemma - att "längta-hem-suget" kommer att fasas ut (om än inte helt). Å sen kommer du att stå där, ett år senare med samma och olika känslor mot idag. :)
De där vingarna är superviktiga att ha - att stå på egna ben, göra saker som du är den enda i familjen som gör, fixa något/flera saker du aldrig trodde du skulle kunna fixa på egen hand!
Australiensarna är jättetrevliga; de är genuint intresserade av en, och är nyfikna på varför man är där och varför man valt just deras land. De är hjälpsamma och det är verkligen "go'day mate" och "no worries"! Ja, åsså är själva landet helt otroligt vackert med sina färger! Å djuren är.., ja exotiska.
En sak som jag tror stämmer in, av vad jag vet om dig, är att du är en väldigt öppen person - det kommer du verkligen ha nytta av nu!
Jag kommer säkert säga "hejdå" nånstans, typ på fb. Men jag säger redan nu; att du kommer att bli tänkt på - många av oss i familjen har gjort liknande som du. Å du kommer att bli hejjad på från oss! Jag ser verkligen fram emot att få följa dig (jag gillar att följa dig annars med förstås) och ditt år i Australien! Å jag kommer också att bli så grönjävligt avundsjuk på dig många gånger. :)
Ha det bästa året någonsin Emma! Ha det så jävla kul! Å sköt om dig!
Kramar i massor, faster Mia <3
Vi finns kvar, just like you say. 11 dagar, nu är det väl en vecka exakt? Magiskt!
